Mordet på polisen i Nyköping har dragit upp en massa frågor inom poliskåren om vilka uppgifter som egentligen ska ligga på polisens bord.
Frågor som ”är det polisen som ska sköta hämtningar och transporter av psykiskt sjuka människor?” och ”har polisen fått tillräcklig utbildning för att möta psykiskt sjuka och psykotiska människor?” ställs.
Bara några dagar efter polismordet i Nyköping skottskadades en polis i Älvsbyn då denne hade larmats till platsen för ett lägenhetsbråk. Då polisen kom till platsen öppnade en 38-årig man eld där en av polismännen träffades i armen. Denne besvarade elden och sköt gärningsmannen i buken.
För polisen kom beskjutningen även i detta fallet som en total överraskning.
-Om vi hade vetat att mannen var beväpnad och skulle skjuta, så hade vi inte gått in, sade Tommy Jönsson vid Norrbottenspolisen i en intervju.
I en ny undersökning som har gjorts av polisförbundet visar det att av 3 000 tillfrågade polise, uppgav 36 procent att de inte fått någon utbildning i att handskas med människor som lider av psykisk ohälsa. Fyra procent visste inte om de fått det.
En majoritet, 53 procent ansåg att de behövde mera utbildning och 15 procent som svarade att de kände obehag när de kom i kontakt med personer med psykisk ohälsa. Därutöver framkom att 17 procent aldrig kommit i kontakt med psykvården i sitt arbete.
Hot mot poliser är ett växande problem i samhället. Det förekommer inte sällan att poliser, på sin fritid, hotas av kriminella som de varit med om att få fast i tjänsten. Det händer att de får sina bildäck sönderskurna eller utsätts för grova hot på annat sätt.
Polisen kan hotas med att den som hotar känner till var denne bor eller var dennes barn befinner sig. Även polisens familjer kan utsättas för hot genom telefonsamtal eller på andra sätt ges förtäckta hot om att polisen kan utsättas för fara.Det framgår av en artikel i Svd.se, att det är de engagerade poliserna, de som riskerar och ingriper mest i sitt arbete, som oftast utsätts för hot och trakasserier.
-De utgör just den sorten poliser en demokrati behöver, en vit riddare som ska se till att offret får upprättelse. Om du inte ingriper – ja då blir du inte heller hotad eller anmäld, säger Anders Göranzon, chef för rångruppen vid Västerortspolisen.
Men dessa poliser får inte alltid en bra uppbackning från ledningen, menar han.
En polis som hotats till livet fick ett förslag om medling då han och hans familj fått ta emot grova hot och berättar om vilka reaktion han mötte internt.
-Det fanns säkert tio personer i korridoren som pratade om hoten, men inga konkreta åtgärder vidtogs. Jag fick inte ta med mig vapen hem, inte ens en batong, bara en polisradio. Då tog jag med mig den största radion som fanns så att jag åtminstone kunde slå den i huvudet på den som hotat med att komma hem till mig.
-Men vi kan inte bara hålla på att prata om detta i korridorerna – alla säger samma sak, från justitieministern och nedåt, att om demokratin inte tar till makt och visar framfötterna så vinner fundamentalistiska krafter som kriminalitet, externa politiska eller religiösa rörelser mark. Men om inte något sker operativt, då är det skit samma, då är det bara floskler. Och det märker de kriminella, säger han.
Hot mot polisen med syfte att påverka rättsprocessen och skapa rädsla hos den enskilde polisen och dennes kollegor är ett växande problem, anser företrädare för den svenska poliskåren.
Även rikspolisstyrelsen har dragit denna slutsats genom att man lägger fram ett åtgärdsprogram, en handbok med titeln ”Medvetandegöra utan att skrämma” där svensk polis för första gången sägs ta ett samlat grepp på problemet, med syfte att få stopp på hoten och skapa en större säkerhet för poliserna.
Man pratar här om en ”verktygslåda”, där det handlar om att förebygga och göra riskanalyser som genomsyrar hela situationen, både på arbetet och på fritiden. Man pekar på vilka åtgärder som polisen kan vidta för att skydda sig mot hotsituationer och vad som bör göras vid ett skarpt läge – när hoten framförs.
Samtidigt som rikspolisstyrelsen talar om sin ”verktygslåda” pågår en namninsamling bland de svenska poliserna, de som motsätter sig ett utbyte av det nyss genomförda bytet till enhetliga arbets- och säkerhetsanpassade uniformer till de poliser som opererar ute på fältet.
Från polisledningen har man menat att poliserna nuvarande uniform ser aggressiv ut, skrämmer och lockar fram aggressioner hos buset. Man talar om att man måste möta buset genom psykologiska samtal – allt medan buset skjuter ner poliserna som är ute på tjänsteärenden.