”Att ha 5,7 procent arbetslösa är lite av ett nationalekonomiskt under i en landsortskommun”, skriver Eksjöprofilen Lars-Håkan Halldin i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
Jag har gått igenom hur Eksjös makroekonomi ser ut och baserar analysen på den senaste undersökningen från AF(Arbetsförmedlingen). Grundanalysen innebär att vi ser hur ekonomin ser ut i gruppen 16 – 64 år och omräknat den till Eksjös förhållande.
Bruttokommunprodukten, summan av alla varor och tjänster bland de som bor i Eksjö kommun, är 6,5 miljarder eller 0,9 milj per person och år. Utvecklingen har ökat med ca 1,5 % i tillväxt under perioden mars 14 – mars 15.
Arbetslösheten har varit rekordlåg och antalet arbetslösa har minskat med ca 95 personer. Den utvecklingen stärker min tes: det finns ingen investering i samhället är så lönsam som att satsa som minskad arbetslöshet. De 92 personer som fått jobb har bidragit med 82 milj. kronor till bruttokommunprodukten. Dessutom innebär det att kommunkassan stärks med deras nya inkomst det som är över arbetslöshetsersättningen. Brutto stärks kommunkassan med 3,6 miljoner.
Att ha 5,7 % arbetslösa är lite av ett nationalekonomiskt under i en landsortskommun. Bilden är att marknaden för jobb växer runt Eksjö. Huvuddelen av arbetskraften jobbar inte i Eksjö.
Prognosen för kommande år t.o.m. mars 2016 pekar på att arbetslösheten sjunker med ytterligare 95 personer och då är vi nere på den smått otroliga siffran 4,3 %. Bruttokommunalprodukten växer med 186 miljoner och den minskade arbetslösheten i sig ökar BKP med 77 miljoner. Bidragit till kommunens ekonomi blir ca 3,6 miljoner som förut. Arbetskraften växer med 500 personer vilket i viss mån speglar en ökad invandring från grannkommuner och i viss mån flyktingar mm.
Sammanfattningen är att arbetsmarknaden på Höglandet växer så det knakar. Vi kan med blotta ögat iakttaga att handel och företag mår mycket bättre än förut. Orosmomenten ligger i att mycket av Höglandets företag är underleverantörer till stora företag och står och faller med deras resultat. Volvo lastvagnar finns det anledning höja ett varningens tecken inför.
Lars-Håkan Halldin