Outgrundliga äro politikens irrvägar. Arbetslivserfarenhet ska inte längre vara meriterande för behörighet till högskola. Att få ett arbete efter högskola är omöjligt utan arbetserfarenhet. Ett moment 22- syndrom eller steg in i framtiden?
”Att vara eller inte vara, det är frågan”, sa redan Hamlet på sin tid.”Hur ska vi ha’t men var ska vi ta’t,” sa Erk till Maja i det gamla lustspelet.
Hur vi ska ha det, är vad svenska folket just nu mest går och vänta på besked om, var det ska tas är nästa fråga, som de flesta ängsligt ställer sig, och hur blir det för mig?
Sverige befinner sig just nu i ett ingenmansland, där det gamla inte längre gäller, och det nya vet vi inget om. En nation blir sårbar, när de politiska aktörerna väljer att tiga stilla, inte stiger fram och gör klart för folket vilka regler som ska gälla, på gott eller ont.
Två veckor har gått, där mediadrevet har fått råda, tid som har gått till spillo, där det politiska budskapet har tappats bort – är det så vi ska ha det?
Statsministern har valt att tiga och kanske hoppas på att allt lägger sig. De två kvinnliga ministrarna har själva fått löpa gatlopp och avgöra frågan ”sitta kvar eller avgå?”. Frågan är om det varit en medveten strategi att vänta tills det lugnat ner sig.
Men gör det, det? Ger det inte i stället möjligheter för andra aktörer att så split, vidga klyftan och oroa dem som redan är oroliga. Eller är det ännu en strategi för att låta kverulanterna rasa ut och själva göra bort sig. Ja, man kan ju undra.
Visst var det rätt att ministrarna granskades, att två valde att avgå kändes rätt. Frågan är om det ska gälla alla, män såväl som kvinnor i det jämställda genusperspektivets tidevarv?
Makt förpliktigar, att bära ansvarsbördan kräver sin man, sägs det. Eller är det så att i det nya lighta Sverige fördelas ansvarskakan lika, medan ministerposterna uppdelas efter mandat?
Vad är det som ska gälla fyra år framåt, det vill svensken veta? Ska vi lägga ner Sverige på en gång? Ska regeringen sticka huvudet i busken och ligga platt framför mediadrevets vassa tänder? Eller ska alliansen sticka fram hakan och visa vad den står för? Det är frågan.
Inget görs på en dag, men en rörelse framåt är inte fel.