”Trygga, säkra leveranser av el är en självklarhet i Sverige. Om all kärnkraft skulle stänga redan runt år 2020 skulle det bli mycket svårt att garantera stabila och trygga elleveranser i Sverige, särskilt under vinterhalvåret, och ett medel som då skulle kunna tas till är roterande bortkoppling av olika delar av landet”, skriver Anna Gillek Dahlström, regionchef för Svenskt Näringsliv Jönköping, i ett debattinlägg.
Svenskt Näringsliv har under perioden 14-20 januari 2016 genomfört en underökning om el i Svenskt Näringslivs företagarpanel, och nästan 2800 företagare svarade. Detta mot bakgrund av de varningar som kommit från kärnkraftsägarna om att de inte kommer att kunna driva kärnkraften vidare efter 2020, om inte beskattningen ändras. Beskattningen står idag för ungefär 25 procent av kärnkraftens driftkostnader.
Om all kärnkraft skulle stänga redan runt år 2020 skulle det bli mycket svårt att garantera stabila och trygga elleveranser i Sverige, särskilt under vinterhalvåret, och ett medel som då skulle kunna tas till är roterande bortkoppling av olika delar av landet. Undersökningen har frågat om företagen informerats av myndighet, kommun eller energibolag om vad som kan hända vid en eventuell effektbristsituation. Endast 2 procent av de svarade angav att de hade blivit informerade, och endast 10 procent av de svarande angav att de har en övergripande aktuell planering för att hantera ett längre elavbrott.
Resultatet speglar att Sverige hittills har haft en mycket trygg och stabil elförsörjning, där brist på effekt, eller längre elavbrott inte varit en fråga att diskutera i samhället. Politikerna behöver ta ansvar för att se till att det fortsätter vara en icke-fråga i samhällsdebatten. Digitalisering av alltifrån betalsystem, sjukvård till industriprocesser och vår vardag kommer att göra samhället mer beroende av trygga och säkra elleveranser, snarare än tvärt om.
I undersökning framkom också att 55 procent av de svarande anser att el till konkurrenskraftiga priser har avgörande eller ganska stor betydelse för företagets konkurrenskraft. I Jönköpings län angav 71 procent att el till konkurrenskraftiga priser har avgörande eller ganska stor betydelse för företagens konkurrenskraft.
Företagen fick också frågan ”Om elpriset skulle stiga kraftigt, hur skulle ditt företag kompensera för de ökade kostnaderna?”. 43 procent svarade att de inte har någon möjlighet att kompensera för de ökande kostnaderna, mot 37 procent som angav att de skulle höja priserna för kunderna. I Jönköpings län angav 50 procent att de inte har någon möjlighet att kompensera för de ökande kostnaderna. 14 procent angav att de skulle minska antalet anställda.
Undersökningen bekräftar att kostnader för energi är en viktig del i Sveriges konkurrenskraft, framförallt för den tillverkande industrin som generellt sett använder mer el. För de företag som konkurrerar på internationella marknader är det mycket svårt att kompensera för ökade kostnader genom att höja priset på sina produkter, samtidigt som det finns andra företag som verkar mer lokalt, och eventuellt kan ha den möjligheten.
Det borde vara oroväckande för våra politiker att så många som 14 procent pekar på att de skulle minska antalet anställda för att kompensera för ökade elkostnader.
Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv Jönköping