”Förhindra eftersupning genom att förbjuda alkoholintag efter olyckor”, kräver nu Motorförarnas helnykterhetsförbunds VD Göran Sydhage i ett detbattinlägg efter att en förare friats trots att han kört bil med 2,9 promille alkohol i blodet.
MHF kräver en eftersupningslag. Nu har återigen en förre friats trots att mycket talar för att han var kraftigt berusad när han körde. Precis som i Norge borde vi ha en lag som förhindrar detta. Fordonsförarna vet då vad som gäller och numera är det sällsynt att någon hävdar eftersupning i Norge. Lagen är överhuvudtaget inte ifrågasatt där. Så borde vi självklart ha det i Sverige också.
Nyhet den 10 maj 2016 på SR, P4 Sörmland:
”En man i 50 års ålder friades idag i Nyköpings tingsrätt från misstankar om grovt rattfylleri trots att han vid polisingripandet konstaterades ha 2.90 promille alkohol i blodet. Hans påstående om att han druckit sprit efter att ha kört bilen ansågs inte helt osannolik av tingsrätten och åklagaren lyckades inte bevis motsatsen, enligt rätten. Därför friades han.”
Enligt drugsmart.com har man svårt att gå upprätt vid 2,0 promille och drabbas dessutom av dubbelseende. Vid 3,0 promille uppfattar man inte vad som händer runt omkring.
Att det här sker är förstås helt och hållet fel, och väldigt upprörande. Allt tyder på att detta inte var lagstiftarens avsikt. Här går juridiken i fullständig otakt med folkets allmänna rättsuppfattning.
Omfattningen av problemet med eftersupning är mycket större än eftersupningsutredningen och tidigare rattfylleriutredningen förstått. Om man bara tittar på rättsfall där hävdad efterförtäring förekommer kan man lätt få intrycket att det inte är så många som i slutändan kommer undan ansvar. MHF ser i sina analyser att hävdande av eftersupning ger möjlighet att undkomma ansvar på tre nivåer:
genom att ärenden inte rapporteras av polisen eller att fall med polisen som förundersökningsledare skrivs av.
genom att åklagare inte väcker åtal.
genom att bristande bevisning leder till att ett väckt åtal leder till friande dom i domstol.
Ingen statistik
Det finns ingen statistik över de fall där hävdad eftersupning har lett till utebliven polisrapportering eller åtal men enligt polismyndigheten är mörkertalet stort.
Norge har haft en lag mot eftersupning i över 50 år. Erfarenheterna därifrån är att lagen inte skapat några problem under alla dessa år. Fordonsförarna vet vad som gäller och numera är det sällsynt att någon hävdar eftersupning i Norge. Lagen är överhuvudtaget inte ifrågasatt. Så borde vi självklart ha det i Sverige också.
Om lagen såg ut så skulle man aldrig ens behöva bedöma om föraren är trovärdig eller om berättelsen är osannolik. Har man druckit inom stipulerad tid så blir man dömd, helt enkelt.
Frihet och säkerhet
Våren 2013 presenterade regeringens utredare sitt förslag (DS2013:28). Juristen som presenterade utredningen framhöll att en lag mot eftersupning strider mot svensk rättspraxis eftersom det i Sverige inte är straffbart att dölja egen brottslighet. Att hävda efterförtäring kan ses som en form av bevisförstöring.
Mot detta vill MHF ställa medborgarnas rätt till frihet och personlig säkerhet enligt ”Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna” och de förödande konsekvenser som rattfylleri kan få.
MHF hävdar också att det redan finns svensk lagstiftning som strider mot rättspraxis, t.ex. förbud mot att smita från trafikolycksplats.
Det är nu dags för politikerna att våga kliva fram och fatta beslut om en ”eftersupningslag”, som finns i flera andra länder. Har man varit med om någon form av trafikincident ska det helt enkelt vara förbjudet att dricka alkohol inom några timmar.
Göran Sydhage, VD på MHF, Motorförarnas helnykterhetsförbund.