”25 år av demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Idag 18e maj firar Somaliland 25 år. En osannolik framgångshistoria, ett stråk av ljus i en becksvart värld. Landets historia är verkligen unik”, skriver Sävsjöbon och Somalilandvännen Mikael Torstensson i ett debattinlägg.
Man är det brittiska protektoratet vars gränser fastslogs redan 1884 i avtal mellan Storbritannien, Frankrike och Etiopien. 1960 fick man som första somaliska land sin självständighet och erkändes av 34 nationer, först av alla erkändes man av en av världens då yngsta nationer – Israel. Fler somaliska nationer fick senare självständighet som det Italienska Somalia som idag är Somalia och det franska Somaliland som idag är den självständiga nationen Djibouti. För Somaliland inleddes en katastrofal tid i union med det före detta Italienska Somalia. En tid som slutade med att den Mogadishubaserade diktatorn Siad Barre bombade sönder Somalilands städer, i huvudstaden Hargeisa fanns knappt en enda hel byggnad och en halv miljon flydde till fots till Etiopen och vidare över världen, många kom till Sverige.
Siad Barre hade stöd av mäktiga arabiska diktatorer som Saddam Hussein och Gaddafi i sin strävan att utrota Somalilands huvudklan Isaaq-klanen. Idag hittar man massgrav efter massgrav med män, kvinnor och barn i Somaliland människor som avrättades i terrorns Somalia. Genom militärt motstånd höll man stånd mot Siad Barres arméer och bombflygplan och lyckades överleva och övervinna genom gerillakrigföring och en stark beslutsamhet att lyckas. Siad Barre flydde Somalia. Somaliländarna valde då något unikt. Istället för hämnd och död valde man förlåtelse och enhet. Tusentals med somaliska krigsfångar fick mat och togs om hand tills de säkert kunde återvända till Somalia. Folket valde att enas och kalla samman alla klaner i Somaliland, de klaner som slagits på Siad Barres sida förläts och man försonade i en gemensam vision om ett demokratiskt och fredligt land inom gränserna för det Brittiska Somaliland. Den 18 maj 1991 utropade man det självständiga Somaliland.
De senaste 25 åren är en osannolik framgångssaga. Medan den andra parten i unionen, det före detta Italienska Somalia förföll i djup anarki, terror, piratverksamhet och radikala islamistiska sekter så valde Somaliland en helt annan väg. Trotts att landet inte erkändes av något land så valde man fred och demokrati. Istället för terrorism och piratverksamhet valde man demokrati och öppenhet. Istället för islamska sekter valde man att starta skolor och har bara de senaste 12 åren startat 1237 grundskolor och 27 universitet. Man har hållit flera kommunalval och presidentval, bevakade av internationella valobservatörer, bland annat från Sverige. Ett av valen förlorade den sittande presidenten med endast drygt 80 röster, han gratulerade genast sin motståndare och gick i opposition. En mogenhet som är helt unik för Afrika och Mellanöstern.
Denna vecka fyller Afrikas horns och arabiska halvöns mest demokratiska land 25 år. När ska världen premiera detta land med ett erkännande? Att inte erkänna är också ett ställningstagande men då för situationen som den är idag, en situation där omgivande rövarstater har fullt erkännande medan demokratiska Somaliland kämpar för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter samtidigt som man totalt nonchaleras. Vilket budskap ger detta till världen? Vilket budskap ger det till de tiotusentals flyktingar som söker skydd från förtryck i Sverige? Vilket budskap ger det till de omgivande ländernas diktaturer? Budskapet att brott lönar sig, skrik nog högt, döda nog många och världen kommer att frukta dig. Detta är barbari! Det är dags att erkänna Afrikas horns och arabiska halvöns enda demokrati! Det vore en 25-års present som hela världen skulle njuta av, i alla fall alla som älskar frihet demokrati och jämställdhet, de andra tycker nog det är bra som det är. På vilken sida står egentligen Sverige?
Mikael Torstensson
Somalilands särskilda sändebud till EU