”Trots goda intentioner har politikens oförmåga att integrera personer med utländsk härkomst i det svenska samhället lett till att tilliten till etablissemanget eroderar och att främlingsfientliga strömningar får fotfäste i vårt samhälle”, skriver Gnosjöpolitikern Kari Parman (s) i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
Det enda vi lär av historien är att den upprepar sig.
Liksom de första årtiondena i 1900-talets Europa kännetecknas vår tid av en hög arbetslöshet och en sällan skådad omfördelning av ekonomiska tillgångar från de arbetande folket till den ekonomiska eliten samtidigt som fattigdom blivit något skamligt och rikedomen alltmer skamlös. Att ha ett arbete är inte längre vägen ur ekonomisk misär nu när arbetsrätten urholkas och daglönarna med mössan i hand har ersatts av personaluthyrningsföretagens livegna med mobilen i hand. Arbetsförmedlingen har blivit ett skämt och inte ens folk med en högre utbildning kan utgå ifrån att få jobb nu när vänskapskorruptionen och svågerpolitiken breder ut sig och endast kontakter öppnar dörrar till arbetsmarknaden. Bostadsbristen har blivit en mardröm för unga och resurssvaga. Köer på uppemot 10 år är inte ovanliga i våra storstäder. När ungdomarna tvingas bo kvar hemma tills man är 30 år eller till och med längre kan man lugnt konstatera att bostadspolitiken inte varit särskilt framgångsrik.
Integrationspolitiken är en katastrof och Sverige är alltför segregerad. En alltför låg nativitet och en åldrande svensk befolkning kräver en omfattande nettoinvandring av personer i arbetsför ålder för att underhålla välfärden och tillväxten. Trots goda intentioner har politikens oförmåga att integrera personer med utländsk härkomst i det svenska samhället lett till att tilliten till etablissemanget eroderar och att främlingsfientliga strömningar får fotfäste i vårt samhälle. Ett snabbt växande nationalistiskt parti som attackerar till både höger och vänster har slagit rot i det svenska folkhemmet. Ett parti vars företrädare utser de marginaliserade och avvikande till syndabockar och utpekar dessa som roten till allt ont. Genom fascistiska ideologiska doktriner och ökad rasism liksom betoning på missriktad nationell solidaritet vill man återupprätta svenskheten och förpassa alla avvikande ut ur gemenskapen. Sverigedemokraterna talar mycket om ”svenskfientlighet”, och beskriver de etablerade partierna som odemokratiska. Samer, kurder och judar kan få leva i Sverige – men de är inte svenskar, enligt SD:s partisekreterare Björn Söder.
Vad som är värre och borde uppmärksammas i större utsträckning är att, likt IG Farben och Hugo Boss i 30-talets Tyskland, vill representanter för industrin och storkapitalet i Sverige idag att ett parti som har sina rötter i en främlingsfientlig tradition skall få större inflytande i den förda politiken. Det är ju en stor del av väljarkåren som har valt dem, säger Sören Gyll, tidigare koncernchef för Volvo och ordförande för Svenskt näringsliv. Tillsammans med Stefan Hanna, tidigare Ericssondirektör och nu centerpartistiskt kommunalråd i Uppsala och Lars V Kylberg, tidigare koncernchef för Saab uppmanar Sören Gyll i en debattartikel i Dagens Industri de etablerade partierna att förhandla med Sverigedemokraterna.
Likheterna mellan utvecklingen i Centraleuropa på 30-talet och dagens utveckling i Europa och i Sverige är alltför många. Det är viktigt att vi blir medvetna om att det inte sedan 1930-talet har det funnits så många folkvalda rasister i Europa och att Europa står inför ett vägval.
Redan slutet på 1800-talet skrev den brittiske författaren och samhällskritiken Oscar Wilde ”det enda vi lär av historien är att den upprepar sig.” En sanning som är lika högaktuell i 2000-talets Europa och borde få oss att mobilisera alla tänkbara medel mot utvecklingen som helt uppenbart börjat skena åt fel håll.
Kari Parman
Ordförande för Socialdemokraterna i Gnosjö