[adrotate banner=”28″]
”Jodå! Jag tror fortfarande på slutspel för Vetlanda BK men vägen hit fram har det knarrat lite även om laget i dagsläget ligger på slutspel”, skriver Leif Hedberg i en bandykrönika inför omstarten av elitserien den 13e december men ger också kritik till Vetlanda BKs försvars- och passningsspel.
[adrotate banner=”27″]
Det började så bra med en fin skalp i Kalix där sannerligen inte många lag hämtar hem poäng. De två oavgjorda matcherna mot Sirius respektive Ljusdal var emellertid en riktig missräkning. Båda de lagen kvalade för att hänga kvar förra säsongen och har vad jag förstår sämre lag på papperet den här säsongen.
Sedan har det fortsatt lite upp och ner med bra matcher mot Hammarby och Sandviken där dock poängen uteblivit.
Skalperna mot Kungälv och Gais lägger vi på pluskontot men det är också två lag som ska vara sämre än förra året,
Det jag främst hakar upp mig på i Vetlanda BKs spel är försvarsspelet. Motståndarna skär som en kniv genom varm smör genom en stillastående backlinje eller lyfter man bollar över en likaledes stillastående försvarslinje.
Exemplarisk spelare
Det är inget att anmärka på de individuella spelarna. Philip Lennartsson till exempel är en exemplarisk försvarsspelare men libero – nej! Han måste bli betydligt bättre på positionsspelet. Oftast står han för hög upp i plan vilket innebär att ytan bakom försvarslinjen blir för stor/öppen.
Vetlanda BK har dessutom en egendomlig förmåga att när man i styr spelet bli stillastående precis som man kommer till eget straffområde eller strax utanför. Det innebär att man blir till rundningsmärken för snabba forwards. I ett styrspel måste man ÅKA med sina motståndare och försöka få dem ut mot sargerna. Det här fungerar inte alls i dagens Vetlanda BK. Man pratar i försvarsspelet om att man ska hitta en brytpunkt där man sätter stopp. Det kan vara så högt som vid mittlinjen eller kanske 10-20 meter in på egen planhalva. Vetlanda BK har ingen sådan brytpunkt i sitt spel.
Sätta press på motståndaren
Ett annat sätt att försvara sig är att sätta press på motståndaren högt upp i plan. Jag såg i träningsmatcherna att Vetlanda BK provade detta vid några tillfällen och då ofta med framgång. Detta är något man brukar praktisera när man på papperet möter sämre lag. Som Hammarby gjorde mot Vetlanda BK. Trots den pressen så fortsatte Vetlanda BK bygga upp spel på egen planhalva vilket inte sällan utmynnade i ”indianpass” till Patrik Nilsson som låg på topp och störde Vetlanda BKs uppspel. När man har en sådan press mot sig måste man spela rakare och sätta igång anfallen högre upp i plan eller bättre ta tillvara på kontringsmöjligheter.
En sådan möjlighet är snabba, och då helst långa, målvaktsutkast men här har Vetlanda BK ett stort aber. Jonas ”Skorven” Persson kastar nämligen ALDRIG ut bollen vare sig fort eller snabbt. Tyvärr. Så som Edsbyns 18-årige målvakt Erik Persson gjorde till Simon Jansson vid 5-2-målet. Persson plockade ner en enkel boll, tog 5-10 skridskoskär i straffområdet och lade ner bollen till Jansson på högerhalvsposition som då hade farten uppe och kunde lätta runda Vetlanda BK-försvaret.
Gjorde ingenting
När ”Skorven” tar ner en liknande boll slutar det i 99 av 100 fall att Johan Löfstedt kommer ner och hämtar bollen mot ett uppställt motståndarförsvar.
När det gäller anfallsspelet så har det glimtvis glimtat till i VBK, men vad gjorde spelare som Huska och Suzdalev mot Edsbyn? Ingenting! På två så rutinerade spelare, Huska Årets man i finsk bandy och Suzdalev en gång stjärna i världslaget Jenisej, måste man ställa betydligt högre krav. I mötet mot Edsbyn kunde gott tränare Österberg bänkat båda två till förmån för unge Pontus Wilen.
Nu är det ett uppehåll i elitserien för VBK:s del och när man på nytt spelar igen luciadagen tror jag att vi kommer se ett något annorlunda VBK. Kanske Lennartsson är då tillbaka på sin backplats och att Viktor Törner spelar libero. Förmodligen är allroundspelaren Daren Richardson avbytare. Att ha en sådan flexibel avbytare är många gånger guld värd för en tränare. Richardson kan i princip hoppa in överallt i laget.
Godkänt
För att summera nuläget i VBK så är det hittills godkänt, men det kunde varit bättre. I försvarsspelet får man inte bli alls stå stillastående som man blivit hittills. Och libero måste vara observant för lyft och därmed ta ett tidigare djup.
I anfallsspelet gäller det att spela raka, enklare och speciellt då motståndaren har en hög press. Då får det inte bli så omständligt som det är i dag.
Säkerheten i passningsspelet måste också bli bättre. Man tränar ändå 5-6 pass i veckan och då ska banne mig bollen sitta på klubban hos medspelaren. Det här är något som VBK måste utveckla i sitt spel. Här ligger man efter.
Men till sist.
VBK går till slutspel.
Sirius, Ljusdal, Kungälv, Gais och Kalix kommer inte att hamna högre än VBK. Sedan gäller det att få antingen Bollnäs eller Broberg efter sig också så är slutspelsplatsen räddad.
Det klarar VBK.
Leif Hedberg