”Västerås, Sandviken, Bollnäs eller Villa-Lidköping? Egentligen spelar det ingen roll. Det är som att välja mellan pest och kolera ändå”, skriver Leif Hedberg i årets slutspelskrönika angående läget för Vetlanda BK.
Nu blev det det sistnämnda laget och då är det lika bra att ta västgötarna i hornen och göra det med ett stabilt och stadigt grepp.
Jag har inga fakta tillgängligt men känner att Vetlanda BK vunnit väldigt få slutspelsmatcher sedan den senaste storhetstiden som tog slut i och med SM-finalförlusten mot Boltic 1995.
Vet att man senast förlorade i tre raka mot Hammarby.
Mot Villa blir det inte tre raka.
Är ganska övertygad om att VBK vinner i Sapa Arena på tisdag och kvitterar till 1-1 i matcher. Vilket skulle betyda ytterligare en hemmamatch för VBK. Och har man vunnit en hemmamatch kan man väl vinna två..? Och kanske till och med en bortamatch eftersom man redan gjort det?
Krävs högsta nivå
Men då krävs det att VBK i 90 minuter kan ligga kvar på sin högsta nivå. Det har varit lite mycket berg-och-dala i matcherna den här säsongen. Kungälv hemma, Villa-Lidköping borta och Edsbyn borta är tre bevis på det. När man spelar så kan man besegra vilket lag som helst. Både borta och hemma.
Jag har sett samtliga hemmamatcher förutom den senaste samt några matcher via Bandypuls.
Ju längre säsongen gått har VBK vågar stå kvar längre upp i sin defensiv och det tror jag också är en nyckel. VBK:s motståndare har då blivit klart störda. Man får inte fall ner i knäet på egen målvakt.
Blir bara bättre och bättre
Dessutom har offensiva pelare som Pontus Wilen, Daniel Johansson och Andreas Lysell bara blivit bättre och bättre. När det gäller ”Lysse” så måste han vara den spelare i VBK som lägger mest kraft i defensiven. Framåt har det väl gått sådär även om det blev två mål senast.
En spelare vars form bara pekat uppåt under säsongen är finske Tuomas Mokko.
Givetvis har övriga spelare också presterar i den här framgångsrika säsongen och då inte minst Johan Löfstedt och Joakim Andersson. Hade någon sagt till mig att ”Jocke” så här dags på säsongen skulle vara VBK:s ordinarie straffskytt och satt sex raka straffar hade jag aldrig trott på vederbörande. Detta är nu fakta. VBK är det lag i elitserien som fått flest straffar, 16. Och att då har en straffskytt som man kan lita på är a och o.
När det gäller spelarna i bakre led så instämmer jag i hyllningskören till liberon Mikael Nilsson. Gillar också Viktor Thörners fighting spirit. Så här i slutet av säsongen ifrågasätta hur han kunde stå utanför laget. Inte minst hans hörnrus är ju otroligt viktigt för laget. Visst är unge Sebastian Ytterell duktig och ett framtidslöfte men han är i dag långt från Thörners kapacitet.
Bjuder på överraskningar
Lyssnade på valen på sport-radion där Västerås tränare Micael
Karlsson valde Vänersborg. Funderar över hans motivering:
– Vi har haft två tuffa matcher och det är ett bra lag.
Den motiveringen skulle jag tycka hade varit en anledning att INTE välja Vänersborg
Men jag förstår att det gäller att inte sänka sina motståndare för mycket innan kvartsfinalerna börjar.
Villas tränare Johan Sixtensson sa att VBK passar hans lag bra.
Hoppas då att Claesson, In-Fa-lin och kompani bjuder på några överraskningar i spelet. Överraskningar som inte passar Villa.
Positiv målskillnad
Gjorde en notering då VBK i slutminuten satte 6-3 mot Broberg. Kan tyckas varit ett mål av akademisk art men faktum är att det målet för första gången sedan omgång två förde upp VBK på en positiv målskillnad 125-124.
Villa-Lidköping har plockat in Magnus Muhren så här på slutet sedan skiröfostrade, tillika förre VBK-spelaren, Tim Persson fått säsongen avslutad i förtid på grund av skada. Tycker inte man ska lägga för mycket kraft på honom. Det är som vanligt Johan Esplund, Daniel Andersson och David Karlsson som måste ha speciell bevakning. Liberon Martin Johansson har också en nyckelroll. Både som hörnskytt men också som en av Sveriges bästa hörnrusare.
Leif Hedberg, [email protected]